Lars föddes på Hagbyberga Säteri i Björkviks socken i Södermanland, där hans far var rättare. Vid 7 års ålder flyttade familjen till Sköldinge, till mor Britas föräldrahem Oppäng. Här växte ha upp med skolgång och småjobb tills han 1952 fick anställning som geodetbiträde ("pinnpojke") på Rikets Allmänna Kartverk. Under sommarmånaderna deltog han i mätningar runt hela Sverige fram till och med 1956. 1957-1964 var Lars anställd på Vattenfall med helårssysselsättning.
Sedan den 1 januari 1965 anställd på Kartverkets geodetiska byrå, och valde att flytta med till Gävle 1975.
Den här typen av arbete innebär att Lars har sett det mesta av Sverige och träffat många olika människor
Han har bott på många orter och övernattat i bil, tält, pensionat och bättre hotell under årens lopp.
Efter pensionen 1965 engagerade han sig i Hyresgästföreningen på Öster i Gävle.
Lars var en mycket vänlig och social person och hade arbetet, som livsuppgift. Detta innebar också att tiden efter pensioneringen blev alltmer ensam. Efter en stroke 2013 blev Lars alltmer beroende av omvårdnadspersonal. Denna fantastiska yrkeskategori, som förgyller tillvaron för så många.
Lars fick en "sladd"lillasyster när han var 15 år, som han ofta tog hand om. Denna omsorg har jag betalat tillbaka sedan 2013. Ni som läser detta kände honom under olika perioder av hans liv, men jag tror vi kan enas om att han var en enastående person, som fick leva ett långt och innehållsrikt liv.
Gudrun Paulin, syster
Lars föddes på Hagbyberga Säteri i Björkviks socken i Södermanland, där hans far var rättare. Vid 7 års ålder flyttade familjen till Sköldinge, till mor Britas föräldrahem Oppäng. Här växte ha upp med skolgång och småjobb tills han 1952 fick anställning som geodetbiträde ("pinnpojke") på Rikets Allmänna Kartverk. Under sommarmånaderna deltog han i mätningar runt hela Sverige fram till och med 1956. 1957-1964 var Lars anställd på Vattenfall med helårssysselsättning.
Sedan den 1 januari 1965 anställd på Kartverkets geodetiska byrå, och valde att flytta med till Gävle 1975.
Den här typen av arbete innebär att Lars har sett det mesta av Sverige och träffat många olika människor
Han har bott på många orter och övernattat i bil, tält, pensionat och bättre hotell under årens lopp.
Efter pensionen 1965 engagerade han sig i Hyresgästföreningen på Öster i Gävle.
Lars var en mycket vänlig och social person och hade arbetet, som livsuppgift. Detta innebar också att tiden efter pensioneringen blev alltmer ensam. Efter en stroke 2013 blev Lars alltmer beroende av omvårdnadspersonal. Denna fantastiska yrkeskategori, som förgyller tillvaron för så många.
Lars fick en "sladd"lillasyster när han var 15 år, som han ofta tog hand om. Denna omsorg har jag betalat tillbaka sedan 2013. Ni som läser detta kände honom under olika perioder av hans liv, men jag tror vi kan enas om att han var en enastående person, som fick leva ett långt och innehållsrikt liv.
Gudrun Paulin, syster
Lars levnad i sammanfattning
Lars föddes på Hagbyberga Säteri i Björkviks socken i Södermanland, där hans far var rättare. Vid 7 års ålder flyttade familjen till Sköldinge, till mor Britas föräldrahem Oppäng. Här växte ha upp med skolgång och småjobb tills han 1952 fick anställning som geodetbiträde ("pinnpojke") på Rikets Allmänna Kartverk. Under sommarmånaderna deltog han i mätningar runt hela Sverige fram till och med 1956. 1957-1964 var Lars anställd på Vattenfall med helårssysselsättning.
Sedan den 1 januari 1965 anställd på Kartverkets geodetiska byrå, och valde att flytta med till Gävle 1975.
Den här typen av arbete innebär att Lars har sett det mesta av Sverige och träffat många olika människor
Han har bott på många orter och övernattat i bil, tält, pensionat och bättre hotell under årens lopp.
Efter pensionen 1965 engagerade han sig i Hyresgästföreningen på Öster i Gävle.
Lars var en mycket vänlig och social person och hade arbetet, som livsuppgift. Detta innebar också att tiden efter pensioneringen blev alltmer ensam. Efter en stroke 2013 blev Lars alltmer beroende av omvårdnadspersonal. Denna fantastiska yrkeskategori, som förgyller tillvaron för så många.
Lars fick en "sladd"lillasyster när han var 15 år, som han ofta tog hand om. Denna omsorg har jag betalat tillbaka sedan 2013. Ni som läser detta kände honom under olika perioder av hans liv, men jag tror vi kan enas om att han var en enastående person, som fick leva ett långt och innehållsrikt liv.
Gudrun Paulin, syster
Lars föddes på Hagbyberga Säteri i Björkviks socken i Södermanland, där hans far var rättare. Vid 7 års ålder flyttade familjen till Sköldinge, till mor Britas föräldrahem Oppäng. Här växte ha upp med skolgång och småjobb tills han 1952 fick anställning som geodetbiträde ("pinnpojke") på Rikets Allmänna Kartverk. Under sommarmånaderna deltog han i mätningar runt hela Sverige fram till och med 1956. 1957-1964 var Lars anställd på Vattenfall med helårssysselsättning.
Sedan den 1 januari 1965 anställd på Kartverkets geodetiska byrå, och valde att flytta med till Gävle 1975.
Den här typen av arbete innebär att Lars har sett det mesta av Sverige och träffat många olika människor
Han har bott på många orter och övernattat i bil, tält, pensionat och bättre hotell under årens lopp.
Efter pensionen 1965 engagerade han sig i Hyresgästföreningen på Öster i Gävle.
Lars var en mycket vänlig och social person och hade arbetet, som livsuppgift. Detta innebar också att tiden efter pensioneringen blev alltmer ensam. Efter en stroke 2013 blev Lars alltmer beroende av omvårdnadspersonal. Denna fantastiska yrkeskategori, som förgyller tillvaron för så många.
Lars fick en "sladd"lillasyster när han var 15 år, som han ofta tog hand om. Denna omsorg har jag betalat tillbaka sedan 2013. Ni som läser detta kände honom under olika perioder av hans liv, men jag tror vi kan enas om att han var en enastående person, som fick leva ett långt och innehållsrikt liv.
Gudrun Paulin, syster
Under några år i början av 1980-talet var vi ute på fältarbete. Du hämtade mig i din blå Sirocco och vi for iväg genom Sveriges avlånga land till våra arbetsfordon. Vi var även i Norge och testade metoder för höjdavvägning. I Trondheim besökte vi Nidarosdomen och klättrade upp i tornet. Första och enda gången jag åt chokladdoppade myror och grodlår var hos dig. Tillsammans med en till kollega tillbringade vi en vecka i Paris i mars 1983. Det var länge sedan nu. Jag minns dig nog främst som på bilden.
Tack Lasse och vila i frid.
/Mona